Så jag ser dina läppar forma ord, ord som jag alltid hört men aldrig förstått.
Din blick är klar och du ler blygt efter du uttalat dem.
Jag ser på dig, halvt oförstående, tills min hjärna äntligen kopplat att de var för mig.
Ler, tar in känslan som ändå är överväldigande.
Vill röra dig men du känns för långt bort.
Känner mitt hjärta bulta i bröstkorgen, det slår, entvåtrefyr
Snabbt och min puls ökar och jag känner värmen vid tinningarna komma.
Inser att du är magisk, overklig och fantastisk. Vill att tiden stannar nu nu nu nu.
Så att vi blir kvar i just denna stund. Den stund där jag ser in i dina ögon och
världen runt omkring försvinner.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar