Ett liv. Många tankar

En sak som konstant skrämmer mig är att jag hela tiden tar mitt liv för givet. Inte för att jag vill det utan för att jag lärt mig det. Sedan barnsben lär man sig att det inte gör så mycket om du inte gör något idag, det finns ju alltid imorgon.
Men man vet ju inte det, man bara tänker att det blir så för att man är van vid att solen går upp än en gång och att man lever den dagen också.

Jag försöker att inte tänka så. Det är jättesvårt men jag vet att det är värt mödan. För jag vill aldrig förvänta mig att leva tills jag fyller 100 år, antagligen lär jag inte göra det heller, men. Jag kanske dör imorgon, och därför vill jag ha gjort något av idag, igår och förra veckan. Så att jag vet att jag levt hela tiden jag har haft möjligheten att göra det.
Jag vill umgås med människor jag mår bra av, folk som får mig att skratta och som ser livet som jag gör. Det känns ologiskt att leva ett kort liv och leva runt människor man inte mår bra av. För mig iallafall.

Jag vet ungefär vad jag vill ha av mitt liv. Försöker nu att göra steg för steg för att uppnå allt jag vill. Man får inget i livet gratis. That's for sure.