23.8.10

från ingenstans

Det kommer från ingenstans. Smyger sig på. Kväver mitt inre och låter mig känna det.
Låter mig få känna varenda sekund av ångest och tankar som skjuter ihjäl mig inifrån.
Och jag undrar om det någonsin kommer att ta slut. Om man någonsin kan komma över något man egentligen vill prata och gråta om jämt. Hela tiden. Om man kommer att kunna lägga locket på och inte känna samma sak i framtiden som man gör nu.
Och om det kommer finnas en enda individ som förstår en där ute.


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar