För det mesta är jag en översprallig, glad, skrattande, social och lite knäpp. Det är så de flesta ser mig. Jag vågar oftast säga precis vad jag tycker om en person. 99% av fallen är det något positivt jag säger, för i mina ögon är det viktigt att poängtera vad som är bra med en person genom mina ögon. Så tänker jag, och andra får höra det. De blir ju glada och jag blir glad.
Men jag blir även ledsen, upprörd, arg och låg. Detta gör nog folk lite obekväma om de är runt mig när det händer, för det märks så otroligt tydligt på mig. Ibland önskar jag att det inte gjorde det för vissa saker vill man ju behålla för sig själv. Men sådan är jag och det känns ändå helt okej. Folk får väl gå om det inte passar att jag är sprallig och glad då.
Just nu är jag mest lite stressad och lite ledsen till och från. Håller på att packa ner mitt liv i flyttkartongen för att flytta in i ännu ett rum. Ett rum jag "flyttade" in i i början av augusti och som jag varit i, kanske tre gånger sedan jag flyttade. Mina kläder hänger orörda i garderoben i mitt rum och jag åker inte dit för att ta på mig något. Jag har inte packat upp en av mina väskor som står där inne ännu. Kvinnan jag ska bo hos måste tycka att jag är väldigt underlig.
Mina saker står hemma hos min älskade och jag måste få hjälp att flytta över dem. Tur nog har jag underbara människor som vill hjälpa mig och för detta är jag evigt tacksam. Förhoppningsvis blir detta snart, även fast det är blandade känslor om att flytta in till en ny person - igen. Hittills har det inte varit guld och gröna skogar. Denna gången hoppas jag på någon lite mer fungerande person. Förhoppningsvis.
Jag önskar egentligen att jag hade fått flytta in i en alldeles egen lägenhet. Ett litet krypin i denna bittra värld där jag kan få leva med mig själv och mina saker, min kollagebok och min analoga kamera. Mina tepåsar och min ritplatta. Men det är så svårt och jag vill ibland bara brista ut i gråt för att jag verkligen.inte.vill.vara.inneboende. ÅH.
Helst av allt vill jag ha ett stort hus lite ut på landet med fruktträd och ett grönsaksland. Vackra fönster och mysiga katter och en stor fin hund som man kan ta långa promenader med. Jag skulle vilja baka massor och frysa in och bjuda över fina vänner på enorma middagar och låtit dem få stanna ett par dagar för att få njuta av deras sällskap.
Jag önskar mest av allt att jag får dela detta med någon. Hemskt fint. Ju.
Men i nuläget vill jag egentligen bo kvar hos min kärlek och vakna upp med honom varje morgon och umgås med hans underbara familj istället för att vara ensam.
Och så vill jag lära mig köra bil. Faktiskt ta körkortet. För mig är det så otroligt viktigt.
Om ett och ett halvt år ska jag förhoppningsvis volontärjobba. Men jag har inte ens pengar att betala depositionen. Jag vet inte vad jag ska göra. Jag orkar inte tänka på det nu.
Körkort. I mitt huvud kommer det först. Just nu. Ja.
All kärlek.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar