24.6.10

anteckning

Ser över en utsikt
som är svår att slå
känner en sval bris i ansiktet
vindkyssarna kryper sig under håret,
lyfter det från min nacke
går in i min varma hud
låter mig rysa

solen lyser på mig
värmer min döda blick
väcker mig ur min tanke
som uppstod
och tog över mina sinnen

jag drar åt den stickade sjalen
hårt runt mina axlar
snart skymning
slut på ännu en dag
här i Rikets dal

ser ner på gräset under mig
undrar
var är jag imorgon?
var är jag om ett år?
vem är jag då

lyssnar efter himlens barn
dessa flygande
vackra oemotståndliga varelser
som svävar ovanför mig
ser ut över världen som om den vore
deras egen

ser en vacker vit som försvinner
snart bort från min plats
ler och vänder mig om

ser dig, tänker att jag älskar dig
något du aldrig skall få veta.

1 kommentar: