She has adventure in her blood

Natten är ljusare än någonsin och jag ligger i ett knäpptyst rum utan gardiner. Ser ut över himlen och de släta märken efter mörka moln. Jag tänker på honom. Det går inte att lugna hjärtat för hjärtat slår hur det vill nu och det finns inga takter kvar, bara häftiga kärleksattacker av något jag aldrig tidigare upplevt.
Oavsett vad någon sagt är han det bästa som hänt mig. Oavsett vad jag sagt vill jag ha det så här för alltid.
Klockan tickar långsamt och sömnigt i bakgrunden.
Jag flackar med blicken och söker något som jag kan fästa den på för stunden. Tittar rakt upp i taket framför mig men ingenting finns där förutom den grådaskiga nyansen.
På väggen bakom mig hänger stora kartor över ännu inte utforskade platser, inringade områden jag vandrat genom, somnat till ljudet av natt i.
Jag undrar när jag kommer ringa in hans och mina äventyr.
Jag sätter mig upp och lägger handen på världskartan och jag värms av tanken på att dit ut ska jag ta mig någon gång. Utanför mina egna gränser, där gräset är långt och där doften av nytt pirrar i mig.
Där vi ska sova i varma nätter med ingenting som är bekant. Jag ler och ler och i nattens ljus blundar jag för att mörkret blir mer tryggt. Jag undrar hur saker har fungerat innan honom. Undrar om han förstår vad jag känner. Det finns inga ord längre för jag har förbrukat alla. Nu finns bara blickarna av något alldeles magiskt. Jag känner mig inte ens vuxen med det här. Det är en barnslig kärlekslust som frodas i mig.
Och nu är han på egna äventyr, utforskar nya platser, jag är lycklig åt honom, men saknar honom ännu mer.
Jag vill utforska allt med honom, vid hans sida och samtidigt vill jag att han själv ska se, känna och upptäcka, sedan berätta för mig om allt. Jag vill lyssna under nätterna som är våra. Jag vill slopa sömnen för berättelserna han ska berätta för mig. Jag älskar hans röst. Jag älskar hans blick och jag älskar hur hans mun ler mot mig. Jag älskar hans hår som är så olikt mitt och jag älskar hans fräknar som överallt berättar historier om honom. Jag älskar hans doft som är söt och stark och gör mig alldeles knäsvag, allting samtidigt.
Jag blinkar fram blixtrar framför ögonen i mörkret som omger mig och jag undrar varför livet är så skört. Tänker ofta nu på att jag bara råkar finnas i en lucka i tiden. Där allting händer och samtidigt ingenting. Jag tänker på döden ibland och jag tänker på hur lycklig jag är över att han får finnas samtidigt som jag. Att jag får smaka på hans kyssar och att jag får känna allt som jag känner. Jag tänker på svunna tider som aldrig varit mina och på framtida äventyr som tillhör andra. Jag tänker för mycket för ofta för omständigt men jag tänker iallafall. Och med det sagt, omsluts jag av en trötthet mäktigare än allt och somnar in med tankar om äventyr i mig.