#3

Till: frank.j@gmail.com
Kopia:
Ämne: Re:Re: för fin

Jag tittar på bilder på dig och ser din potential. Ser lysten i dina ögon.

Du borde ta något mot den där infektionen, för jag kommer förstöra dig.

Ibland känner jag din doft, som om du vore här, precis bredvid mig. 

Och det gör så förbannat jävla ont. Du förstår inte, eller så kanske du gör precis det.

När du åkte gick jag sönder. Jag trodde inte att jag skulle det, men fan, det gjorde jag. Hur jävla idiotiskt det än är, så grät jag mig igenom dagarna. Önskade dig tillbaka igen. Ville inget i hela världen än att du skulle hålla om mig på natten och viska små hemligheter i mina öron, som ingen annan vet om. 

Och om två dagar är du här igen. Som om tiden flugit förbi och du aldrig varit borta.

Kanske var det det bästa att du åkte. Så att min hjärna kunde börja fungera igen. Så att jag kunde förstå hur fel vi var för varandra. Det hade jag aldrig kunnat se annars. Vi är inte rätt för varandra. Det står inte i stjärnorna att vi ska vara. 

Mitt hjärta slår fortfarande lika förbannat hårt när jag ser ditt namn.Jag har fortfarande fjärilar i magen av att bara tänka på dig. Men det är fel. Fel.

Jag kommer inte kunna träffa dig. Det kommer inte gå.